BÅLSTA Rölunda Gård, 746 94 Häggeby Tel +46 (0) 18 34 42 70 Fax +46 (0) 18 34 40 86 copyright Rölunda 2014

Jordskola - Vad är bra jord

Rölunda jordlära

 

Vad är bra jord?
Många ser jord bara som ett rent fyllnadsmaterial som läggs runt växtens rötter för att den inte ska ramla omkull. Men jorden har så många fler uppgifter.

 

Växten behöver jorden som

  • Skafferi

  • Apotek

  • Törstsläckare

 

Grovt kan jordar delas in i anläggningsjordar och planteringsjordar. Båda är komponerade blandningar som skiljer sig en hel del från den ”matjord” som finns på åkrarna.Med anläggningsjord menas en färdig jord som läggs i tjocka lager ovanpå befintlig mark. T ex för att så gräs eller plantera perenner.

 

En anläggningsjord ska innehålla ordentligt med mineral och inte bara mull, annars sjunker den snart ihop. Många anläggningsjordar innehåller alldeles för mycket sand och mjäla men det är viktig att den också innehåller bra lera. Vidare får den inte innehålla rot-ogräs. Inslag av välbrunnen naturgödsel gör att jorden får ett bra mikroliv.Planteringsjordar används mest för plantering utomhus men även i växthus och urnor. Även såjordar och blomjord kan betraktas som en sorts planteringsjord. Det är framför allt dessa som vi behandlar här.
 

  1. Rätt struktur

  2. Rätt pH

  3. Rätt näring

  4. Rätt mikroliv

  5. Rätt fukt- och näringshållande egenskaper

  6. Vara fri från skadliga svampar, bakterier och insekter

  7. Vara ogräsfri

 

Strukturen visar hur jorden är sammansatt. Partiklar av olika storlekar ger jorden olika egenskaper. En bra jord består av 50% fast material och 50% hålrum. Hålrummen bildas dels av hur partiklarna är staplade på varandra, dels av rötter och maskar som tränger genom jorden. De stora hålrummen är fyllda med luft och de små innehåller vatten. Om jorden innehåller för mycket luft så torkar den ut för snabbt. Men innehåller den för lite så får rötterna svårt att växa till. Många planteringsjordar innehåller därför en stor mängd torv, eftersom den har ypperliga egenskaper för att hålla rätta proportioner av luft och vatten. Andra strukturmaterial är sand, leca, bark och perlite. Om en jord har dålig struktur är det väldigt svårt att vattna och gödsla eftersom ett underutvecklat rotsystem har svårt att ta upp tillräckligt med vatten och näring.

 

PH
pH anger om en jord är sur, neutral eller basisk. Ju lägre värde desto surare jord. De flesta växter trivs i ett pH mellan 5,5–6,5 men de finns de som har andra krav. Rhododendron, azalea m fl vill ha lägre, 4,5–5,5. Medan många köksväxter vill ha högre, 6,5–7,5. Vid pH under 4,5 eller över 8, binds vissa näringsämnen så hårt att de är omöjliga för växterna att komma åt. Jordens pH beror dels genom vilka material som ingår, dels av tillförd kalk. Tips: Kalka inte av gammal vana. För mycket kalk är lika illa som för lite. Tänk på att även korallkalk som t ex Algomin har kalkverkan.

 

Näring
Växter behöver mer eller mindre mängd näring. Generellt kan man säga att ju spädare växt, frö eller stickling, - desto försiktigare skall man vara med att gödslingen. Koncentrationen av näring anges som ledningstal och bör ligga runt 1 för de känsligaste växterna och upp till 3-4 för de näringsälskande. För mycket näring gör att rötterna skadas. Då kan de varken ta upp vatten eller näring och växten svälter. Växterna behöver mer näring under vår och sommar än under resten av året. Tips: Använd naturgödsel i möjligaste mån. Dels är näringen ”mjukare” så att den inte bränner rötterna, dels innehåller den en mängd mikronäringsämnen som saknas i konstgödsel.

 

Mikroliv
I jorden finns en mängd nyttiga mikroorganismer och nyttiga kryp som behövs.Maskar och större insekter tuggar i sig gammalt dött organisk material som de ofta hittar ovan jord, och sedan drar ner i marken för att kunna bearbeta i lugn och ro. De är också bra på att göra gångar i jorden som är behövs för att dränera ut överskottsvatten.Svampar och bakterier tar sedan över och bryter ner organiskt material. Bra dels för att näringen blir tillgänglig för växterna igen, dels ”klistrar” de ihop de små ler-partiklarna till större klumpar (aggregat), vilket gör lerjorden betydligt mer lättarbetad och växtvänlig. En annan mycket viktig uppgift för mikroorganismerna är att upprätthålla ”lag och ordning” i underjorden. Tyvärr är ju inte alla svampar och bakterier vänligt sinnade. Vissa utgör hot mot växterna. Men genom att de nyttiga äter upp eller tränger ut de skadliga, så håller sig växterna friska. I en jord som är fattig på bra mikroorganismer kan då en skadesvamp ställa till med elakheter.En välskött trädgårdsjord kan innehålla 1 miljard nyttiga svampar och bakterier per liter! Så även om det ibland känns som att du aldrig får någon hjälp, så har du gott om hjälpsamma vänner i underjorden.

 

Fukt och näring
När man vattnar eller gödslar kan växten inte ta upp allt på en gång. Istället ska jorden fungera som ett skafferi där växten kan hämta mat och vätska efterhand. Vattnet lagras i de stora och små hålrum vi talade om under strukturavsnittet. Ju mindre hålrum desto hårdare håller jorden kvar vattnet. Vissa växter är duktiga på att tömma även de minsta hålrummen och klarar sig länge innan de vissnar, medan andra slokar snabbt. Näringen ligger delvis löst i vattnet och en hel del binds upp av jordpartiklarna. Om pH är för högt eller för lågt binds näringen mycket hårt, men i balansen däremellan fungerar jordpartiklarna som magneter som håller kvar näringen tills växten behöver den. Ler- och mullpartiklar är duktiga på att hålla näringen till hands på detta sätt.

 

  
Plantera barrväxter
Rölunda Råvaror

VÄXTHUS - Planteringstips

 

Vid odling i växthus gynnas inte bara växter utan också svamp frodas i det fuktiga varma klimatet. Välj därför en jord med naturgödselkompost för att motverka att jordburna svampar angriper växterna.

 

När ska du vattna?

Vattna helst tidigt på morgonen så att växthuset hinner torka ur tills kvällen.

 

När ska du gödsla?

Det går åt mycket näring då växtligheten kommer igång i växthuset. Därför måste du tillföra extra naturgödsel eller NPK under säsongen.

    
Varför använda torv?

Torven har en kombination av egenskaper som fungerar perfekt för jordtillverkning. Materialet har jämn kvalitet och mycket bra förmåga att hålla lagom mycket vatten och luft. Torven är dessutom ren från ogräs.


Torvmossen bildas då sjöar och våtmarker växer igen. Den torv som vi använder bildas framför allt av vitmossa och kallas Sphagnumtorv eller vitmossetorv. Torvmossen är väldigt blöt innan skörden, så torven är liksom ”konserverad” dvs materialet är inte nedbrutet. Då torvbärgningen på en mosse är avslutad så släpps vattnet tillbaka. De växter som en gång bildat torven börjar åter växa in från kanterna och påbörjar processen med att bilda en mosse igen. Det tar visserligen många år för torvmossen at återbildas men den kommer att förnyas.

Man skiljer på ljus och mörk torv.
Ljus torv är grov, bara lite nedbruten och har en humifieringsgrad på ca H2. Mörk torv är finkornigare, mer nedbruten och har en humifieringsgrad på ca H6.

Läs mer om torv
www.svensktorv.se

Varför använda sand?

Det som gör sanden intressant för jordtillverkning är att den förbättrar jordens struktur vilket i sin tur ger växten ett bättre rotsystem.

Sand är en naturprodukt som sorteras fram ur grustäkter. För jordtillverkning är det bättre att välja en grövre sortering eftersom alltför fin sand gör jorden hård.

Varför använda lera?

Det som gör leran intressant för jordtillverkning är den mycket goda förmågan att hålla och avge näring och vatten. Inblandning av lera ger också en strukturstabil jord som är lätt att vattna och ger ett bättre rotsystem.

Lera är en naturprodukt som tas från lertäkter på f d åkermark. Leran bildades under senaste istiden och består av mycket finfördelat stenmaterial. Det är viktigt att välja en lera som är ren från ogräs och har hög lerhalt.

    
Jordförbättring

Har du en jord som du vill bättra på så att det växer bättre? Då är det viktigt att skilja på lerjordar och sandjordar.Lerjordar (tunga jordar) har ett rykte om sig att vara svåra att ha att göra med. Sanningen är att en välskött lerjord är en ypperlig trädgårdsjord som förenar goda fukt- och näringshållande egenskaper. Det som kan ställa till problem är om den har dålig struktur.

 

Detta kan bero på att den är dåligt dränerad, eller att den inte är riktigt väl skött. Lerjordar behöver naturgödsel och annat organiskt material på hösten och sedan får tjäle och maskar göra resten av jobbet. Lämplig mängd är 5-10 liter kogödsel per m2 samt lika mycket barkmull.När sedan våren kommer behöver du bara släta till ytan.

 

Tänker du fräsa landet på våren så vänta tills jorden reder sig, dvs faller sönder lätt. Kör inte så länge så att alla så kallade ”leraggregat” slås sönder till mjöl. Då kommer jorden att bli stenhård när den torkar. Ibland rekommenderas en tillsats av grov sand men resultatet är inte alltid lyckat. Pröva helst på en mindre del av landet först. Sandjordar (lätta jordar) har stora porer och har därför svårt att lagra vatten. Tillför naturgödsel och åkerlera så förbättrar du egenskaperna. Jordförbättring av sandjordar bör ske på våren.

 

Annars riskerar du att näringen lakas ur under vintern. Lämplig mängd är 5-10 liter kogödsel per m2. Sedan kan du gödsla någon extra gång under sommaren. För att minska uttorkningen av lätta jordar är det bra om du täcker ytskiktet med gräsklipp, bark eller annat material.

 

Så jordförbättrar du med BarkmullSprid 20 liter/m2 till ett ca 2 cm tjockt lager innan du höstgräver trädgårdslandet. Tillför samtidigt 5-10 liter kogödsel/m2.Låt tjälen göra grovjobbet.Lätta jordar ska du jordförbättra på våren.Gödsla och kalka som vanligt.

    

Använd gärna en jord med något lägre pH än vanlig planteringsjord.

 

När kan jag plantera?

Bar-rotade växter planteras vår eller höst i Syd- och Mellansverige men endast vår i Nordsverige. Krukodlade exemplar kan du plantera under hela växtsäsongen.

 

Var ska jag plantera?

Välj vädersträck efter växtens önskemålGod dränering alltid viktigtMinst 40 cm från husvägg.

 

När ska jag gödsla?

Normalt behövs ingen extra gödsling göras under planteringsåret. Gödsla sedan med speciell barrväxtgödsel, rhododendrongödsel eller torkad hönsgödsel. Gödsla helst på våren.

 

Så här sår du:

  • Gräv en stor grop.

  • 60 cm djup för större buskar och träd. 40 cm för barrväxter och häckar.

  • Bredden bör vara 1–1,5 gånger djupet.

  • Täck hålets botten med hälften planteringsjord och hälften barkmull, så att plantan står lika djupt som i krukan, dvs med övre delen av rotsystemet några cm under markytan.

  • Tag bort emballaget försiktigt. Säckväv kan sitta kvar, men knyt upp den när plantan är i hålet.

  • Placera växten mitt i hålet och fyll på med en blandning av hälften plantjord och hälften uppgrävd jord. Packa försiktigt.

  • Vattna rejält direkt efter plantering..Lätta jordar ska du jordförbättra på våren.Gödsla och kalka som vanligt.